Navigering
Start



Båtregister

Rederier

Varv



Bildreportage

Forum

Länkar



Kontakt

Om sidan

Vanliga frågor

Efterlysningar

Uppdateringar

Norrland
Jytte Clausen ca. 1945
Jytte Clausen ca. 1945
Okänd
Fler bilder
  Fartygsfakta    
  Byggd 1889
  Varv Bergsunds Mekaniska Verkstads AB, Stockholm
  Varvsnummer 199
  Registernr 520
  Fartygstyp Ångfartyg, senare motorfartyg
  Material Järn
  IMO nummer 514659
  Signal HTVC, SFTU, dansk OZHN, grekisk SZUT
  Systerfartyg -
  Teknisk data Vid byggnation Vid förlisningen
  Längd öa 41,33 meter 42,12 meter
  Största bredd 6,85 meter 6,82 meter
  Djupgående 3,38 meter 2,68 meter
  Brt/Nrt 425/286 205/97
  Maskineri 1 x Bergsund ångmaskin 1 x Cooper-Bessemer
  Effekt 400 hk, 294 kW -
  Toppfart 13 knop -
  Kapacitet - -
  Historik
  1888-06 Beställd av Ångfartygs AB Norrland, Härnösand.
  1888-11-14 Sjösatt.
  1889-05-03 Levererad av Bergsunds Mekaniska Verkstads AB som Norrland till Ångfartygs AB Norrland, Härnösand. Hemort Härnösand. Byggnadskostnad ca. 165.500 SEK.
  1889-05-23 Insatt i trafik på traden Sundsvall - Härnösand - Örnsköldsvik - Umeå - Skellefteå - Piteå - Luleå.
  1889-07-23 Grundstöter ca. kl. 20.30 i regn och tät dimma nordost om Norra Renholmsgrundet i Börstskärsfjärden söder om Luleå vid färd från Piteå mot Luleå. Fartyget får kraftig slagsida åt babord och vatten forsar in genom ventilerna och efter några minuter är förskeppet och maskinrummet vattenfyllda. Passagerarna evakueras till Bergön och hämtas på morgonen av ångfartyget Victoria för färd in till Luleå. Orsak till incidenten är felnavigering då lotsen ombord är sjuk och som en försiktighetsåtgärd tar man istället ombord en kronolots i Piteå. Denna kronolots visar sig inte kunna farleden tillräckligt bra.
  1889-07-26 Bärgas av bärgningsångaren Neptun från Bergnings- och Dykeri AB Neptun efter att ta tätats provisoriskt och länspumpats. Efter kontroll av dykare i Luleå går man för egen maskin till Finnboda Varf, Stockholm för reparation. Bärgningen kostar ca. 18.000 SEK.
  1889-08-14 Lämnar Stockholm efter reparationen. Åter i trafik från Sundsvall den 17 augusti.
  1891-05 Vissa turer förlängs från och med nu norrut från Luleå till Töre och Haparanda.
  1891-06-10 Grundstöter ca. kl. 17.00 vid Norra Tistersön utanför Råneå vid färd från Haparanda mot Råneå. Fartyget får hål i skrovet och tar in vatten. Man börjar köra med full fart mot land för att inte sjunka men maskinen lyder inte utan fartyget körs istället upp på mot land med aktern först där man blir liggande med kraftig slagsida och vatten i lastrummet och salongen. De tre passagerarna ombord evakueras med en lotsbåt som kommer till platsen strax efter incidenten. Bärgas några dagar senare av bärgningsångaren Hermes från Bergnings- och Dykeri AB Neptun och förs till Luleå för kontroll. Går sedan, tillsammans med Hermes, till Finnboda Varf, Stockholm för reparation. Under reparationen byts omkring 20 plåtar ut och den förstörda inredningen förnyas. Åter i trafik den 24 juli.
  1895-05-16 Ommätt. Mått 41,33 x 6,85 meter. Tonnage 425/318.
  1896-07-01 Grundstöter ca. kl. 08.00 norr om Vändskären utanför Sikeå vid färd från Luleå mot Sundsvall. Efter att passagerarna evakueras och en del av lasten lossats dras fartyget loss på kvällen av bärgningsångaren Helios från Bergnings- och Dykeri AB Neptun. Går sedan in till Holmsund för egen maskin för kontroll och sedan till Finnboda Varf, Stockholm för reparation. Ingen person skadas vid incidenten men fartyget får en del plåtar intryckta. Åter i trafik den 18 juli.
  1897-06 Trafikerar från och med nu traden Sundsvall - Härnösand - Luleå - Töre - Haparanda.
  1909-05-08 Ommätt. Mått 41,33 x 6,85 meter. Tonnage 436/331.
  1911-05-20 Grundstöter i tätt snöfall utanför Åbyn, mellan Skellefteå och Piteå vid färd från Sundsvall mot Haparanda. Efter att en del av lasten lossats till pråmar kan bogserbåten Kalle dra loss fartyget som sedan går in till Åbyn för undersökning av dykare. Då ingen läcka hittas tas lasten ombord igen och färden norrut fortsätter. Efter att ha lossat lasten i Haparanda går man direkt till AB Gefle Varf o Verkstäder, Gävle för reparation. Åter i trafik en vecka senare.
  1911-11-13 Grundstöter vid Fjärdsgrundet i Germandöfjärden söder om Luleå vid färd från Luleå mot Sundsvall. Dras loss dagen efter och kan, efter kontroll, fortsätta färden söderut. Orsak till incidenten är en prick som flyttats från sitt rätta läge.
  1913-05-24 Grundstöter på eftermiddagen i dimma utanför Åbyn, mellan Skellefteå och Piteå vid färd från Sundsvall mot Luleå. Fartyget får hål i skrovet och vatten forsar in i förrummet. Man påbörjar länspumpning och går in till Åbyn, där passagerare och last lossas. När bärgningsångaren Ingrid kommer till platsen några timmar senare påbörjas provisorisk tätning och dykarundersökning. När läckorna stoppats går fartyget till Finnboda Varf, Stockholm för reparation. Åter i trafik den 26 juni.
  1914-01-23 Såld till Stockholms Rederi AB Svea, Stockholm. Ny hemort Stockholm. Trafik på traden Gävle - Sundsvall - Luleå.
  1915-12-14 Grundstöter ca. kl. 21.00 i dimma mellan Storholmen och Draget utanför Sundsvall vid färd från Sundsvall mot Mäntyluoto, Finland med gods. Fartyget fastnar på grundet med 45 graderas slagsida mot babord. Besättningen förs in till Sundsvall med bogserångaren Galtström, som passerar platsen på morgonen efter. Flera bärgningsförsök görs men misslyckas och till slut får man vänta till våren då isen lägger sig runt fartyget.
  1916-04-19 Bärgas av bogserångaren Prins Oskar från Rederi AB Höfding och förs till Öregrunds Varv, Öregrund för reparation. Man väljer att inte byta ut stora delar av inredningen utan låta fartyget i fortsättningen vara ett lastfartyg. Åter i trafik i oktober 1916.
  1919-04-10 Ommätt. Mått 41,33 x 6,85 meter. Tonnage 426/323.
  1919-04 Trafik på traderna Stockholm - Kalmar - Danzig (Gdansk) - Libau (Liepaja), Stockholm - Reval (Tallin) och Stockholm - Lübeck. Trafikerar även flera av Stockholms Rederi AB Svea:s linjer längs kusterna.
  1927-05-13 Ommätt. Mått 41,33 x 6,85 meter. Tonnage 426/301.
  1936-04-18 Såld till Rederi AB Staffan, Gävle för 20.000 SEK. Ny hemort Gävle. Trafik för Stockholms Rederi AB Svea, Stockholm på traden Stockholm - Öregrund - Gävle.
  1936-06-10 Ommätt. Mått 41,33 x 6,85 meter. Tonnage 416/290.
  1940-08-12 Såld till ingenjör Oskar Edvin Ceidborn, Stockholm för 17.500 SEK. Ny hemort Stockholm. Ombyggd till bärgningsångare. Stora delar av passagerarutrymmena tas bort. Tonnage 235/114. Används vid bärgmningen av den tyska malmångaren Köln som grundstött vid Argos grund öster om Gävle.
  1940-12-14 Såld till Rederi- & Bärgnings AB Tritonia (Oskar Edvin Ceidborn), Stockholm för 17.500 SEK.
  1941-01-25 Såld till D/S Norrland (Th. Lindholmer), Köpenhamn, Danmark för 90.000 SEK. Dansk signal OZHN. Ombyggd till lastfartyg i Köpenhamn.
  1941-05-26 Såld till A/S Paketrederiet Merkur, Rønne, Danmark för 150.000 DKR och omdöpt till Merkur. Ny hemort Rønne.
  1943-01-23 Såld till Rederiet C. Clausen (Christian Clausen), Svendborg, Danmark och omdöpt till Jytte Clausen. Ny hemort Svendborg.
  1947-09-08 Såld till John Paraschos, J M Culucundis & Co, Piræus, Grekland för 290.400 DKR och omdöpt till Enosis. Ny hemort Piræus. Grekisk signal SZUT.
  1952 Såld till D. Ioannou, Piræus, Grekland.
  1959 Såld till S. Linardatos, Piræus, Grekland och omdöpt till Helenitsa. Ombyggd till motorfartyg. Ny huvudmaskin, av fabrikat Cooper-Bessemer, installeras.
  1967-04-06 Börjar läcka in vatten och sjunker tidigt på morgonen ca. 12 sjömil utanför Alexandroupolis vid färd från Eleusis (Elefsina) mot Alexandroupolis med 295 ton cement ombord. Besättningen räddas.
Tillbaka till Ångfartygs AB Norrland
 
 
Skärgårdsbåtar.se
Vi erbjuder dig nu 1735 fartyg, 1002 rederier och 124 nybyggnadsvarv.

Nytt material tillkommer ofta, både nya fartyg samt uppdateringar på de fartyg som redan idag finns på våra sidor!
Månadens presentation
m/s Venus
Trafikverket Färjerederi

m/s Venus Foto: Krister Nilsson

Fartyget byggdes 2003 vid Uudenkaupungin Työvene OY efter att skrovet levererats från Riga Shipyard i Lettland. Till en början sätts färjan i trafik på Ljusteröleden för att tidigt 2007 flyttas till Gullmarsleden för att förstärka leden sedan E6:an rasat. Hon blir kvar på västkusten och trafikerar bl a leden Kollhättan - Svanesund innan hon flyttas tillbaka till östkusten och nu är i trafik på Ekeröleden, mellan Slagsta - Jungfrusund.